Ordlista
Tycker du att det kan vara krångligt med konstiga uttryck och svåra ord inom fjärrvärmeindustrin? Det tycker vi med ibland!
Därför har vi samlat några av de vanligaste orden som vi använder och förklarar svåra begrepp. Saknar du något ord eller har någon annan synpunkt? Välkommen att kontakta oss på Kundtjänst.Avläst förbrukning
Den faktiska förbrukningen mellan två avläsningar.
Beräknad förbrukning
Vi använder oss av beräknad förbrukning när mätaren ej fungerat korrekt.
Biobränslen
Förnybara bränslen. Hit räknas olika former av växtmaterial som används för energiändamål, t.ex. tallolja, beckolja, träpellets, energiskog (salix), sågspån, skogsflis, olivkärnor och returflis – rivningsvirke.
Biologisk mångfald
Att bevara den biologiska mångfalden innebär att tillse att rikedomen i arvsanlagen hos olika arter gör att dessa har möjlighet att motstå förändringar i ekosystemet samt att utveckla nya egenskaper. Vid FNs miljökonferens i Rio de Janeiro 1992 antogs en konvention om biologisk mångfald.
Koldioxid. Se definition under ”Koldioxid”.
Debiteringsperiod
Den period fakturan avser.
Effekt
Arbetskapacitet, arbete eller energi per tidsenhet. Uttrycks i watt (W). Effekt är energi per tidsenhet.
Energi
Ett mått på det arbete som uträttas under en viss tid, produkten av effekt och tid. Energi uttrycks i wattimmar (Wh).
Fjärrvärme
Fjärrvärme från ENA Energis anläggning pumpas ut till fastigheterna via ett rörledningssystem. När värmen i vattnet växlats över till husets eget värme- och varmvattensystem, pumpas fjärrvärmevattnet tillbaka för att värmas upp på nytt.
Fossila bränslen
Icke förnyelsebara bränslen som kommer från mångtusenåriga lagringar i jordens inre, t.ex. olja och kol.
Försurning
Ökning av sura ämnen i luft, mark och vatten. Utsläpp av framför allt svavel, NOx, ammoniak och saltsyra bidrar till försurning.
Koldioxid, CO2
Koldioxid från fossila bränslen ger ett nettotillskott till atmosfären och ökar därmed växthuseffekten. Koldioxid från t.ex. biobränslen ger inget nettotillskott och bidrar därmed inte heller till växthuseffekten.
Kraftvärmeverk
Anläggning som producerar både el och värme. Verkningsgraden är ca 90%.
Kväveoxider, NOx
Bildas vid förbränning, bidrar till försurning, övergödning och bildning av marknära ozon.
Kärnkraftverk
Anläggning för produktion av elkraft med en ångturbin. Värmeenergin i vattenångan utvinns genom klyvning av atomkärnor. Verkningsgraden är 30-35%.
Megajoule, MJ
En energienhet, 1 MJ = 0,28 kWh.
MWh
Megawattimme, 1 MWh = 1 000 kWh.
NOx
Kväveoxider. Se definition under ”Kväveoxider”.
Ozon
Ozon i stratosfären är ett viktigt skydd mot UV-strålning från solen. Marknära ozon är ett gift och kan bildas av kväveoxider tillsammans med kolväte och solljus och skadar t.ex. cellmembran i växter.
Ozonskikt
Ozonskiktet i stratosfären skyddar jorden mot solens UV-strålning. En uttunning av ozonskiktet kan orsaka miljö- och hälsoproblem.
Returbränsle
Restprodukt som återtagits för användning som bränsle och därmed återvinning av energi. Hit räknas returprodukter som plaster och returflis liksom diverse pellets av papper och/eller plast.
SO2
Svaveldioxid. Se definition under ”Svavel”.
Spillenergi
Exempelvis spillvärme, spillkyla. Energi som i annat fall inte hade utnyttjats.
Stoft
Bildas vid ofullständig förbränning. På stoftpartiklarna fastnar ofta miljögifter, tungmetaller, kolväten och dioxiner etc. som på detta sätt sprids med rökgasutsläppen.
Svavel
Utsläpp av svavel (svaveldioxid SO2) omvandlas i atmosfären till svavelsyra och bidrar till försurningen. 1 kg S = 2 kg SO2.
TWh
Terawattimme, 1 TWh = 1 000 GWh = 1 miljon MWh = 1 miljard kWh.
Verkningsgrad
Ett mått på hur effektivt ett kraft- eller värmeverk fungerar. Verkningsgraden visar hur stor del av bränslet som tillförts som kan nyttiggöras för el eller värme.
Värmekraft
Elkraft som erhålls genom omvandling av värme till el i en ångturbin. Värmeenergin i vattenångan utvinns i sin tur ur bränslen såsom olja, kol, uran, avfall, gas, träpellets, etc. Till skillnad mot kraftvärme tas värmen inte omhand för något nyttigt ändamål utan kyls bort.
Växthuseffekt
Vissa gasers, s.k. växthusgasers, existens i atmosfären bidrar till att den lågfrekventa värmestrålningen från jordytan reflekterats medan inkommande högfrekvent värmestrålning från solen passerar gaserna. Detta leder till en obalans, vilket skapar en allt högre temperatur i atmosfären och på jordytan.
Växthusgaser
Gaser som bidrar till växthuseffekten. De viktigaste växthusgaserna är koldioxid, metan och dikväveoxid. CFC och ozon räknas också till växthusgaserna.
Övergödning
Ökning av ämnen som gynnar växtlighet i mark och vatten. Effekten blir bl.a. minskad biologisk mångfald och exempelvis algblomning. Utsläpp av framför allt NOx och fosfor bidrar till övergödning.